3 - 0

Wilma Olsson tog ett stort ansvar i ett ungt U-lag, som på Nationaldagen bortaföll mot HIS/FCT.

Utifrån förutsättningar med många borta pga främst studentresor så visade ett lag med en spelarmix från damtruppen och juniorerna hur många duktiga framtidsspelare VIF verkligen har. Tyvärr fick rödblått åka hem med noll poäng och noll gjorda mål mot HIS/FCT, som vann med 3-0 (1-0). Men vi var värda både poäng och mål.

Vi startar matchen på ett väldigt förtroendeingivande sätt där vi ligger lågt, men där vi flera gånger bryter deras uppspel och skapar bra chanser bland annat har vi två skott i stolpen och ett i ribban. Hemmalaget sticker upp med några enstaka farligheter, men det känns som att vi har kontroll på spelet med bra positionsspel och stenhårt jobb.

Mitt i detta får motståndarna en möjlighet att sikta och säkert placera in 1-0 med ett långskott. Känns som ett så kallat skitmål som plötsligt slår till. HIS/FCT  tar nu över lite mer och vi får lite längre mellan lagdelarna vilket vi inte vill.

I paus pratar vi om att fortsätta som i första halvlek men att vi måste flytta med lagdelarna så vi håller laget kompakt. Vi skapar dock inte riktigt lika många klara chanser i andra halvlek som i första. Några långskott och några hörnor får nog räknas som de farligaste. Våra motståndare tar över mer och mer så de skapar lite fler chanser och de gör både 2-0 och 3-0 vilket blir slutresultatet.

Några spelare förtjänar lite extra beröm och det är flickjunioren Stina Holmberg Larsson som gör ett hästjobb på mittfältet och verkligen visar att det finns kvaliteter. Wilma Olsson, en av dagens äldsta spelare,  tar stort ansvar och gör många fina aktioner. Hanna Karlsson, idag forward men till vardags målvakt, visar på anfallskvaliteter och håller sånär på att göra både ett och två mål.

Alla spelare i dagen trupp ska ha stor eloge och beröm för sitt uppoffrande arbete och idag var vi värda mycket mer än vad vi fick med oss. Vi grämer oss en stund och laddar för nya matcher. Vi ger oss aldrig!