Här hittar du flera artiklar hämtade ur VIF:s Jubileumsbok 1906-2006, som finns att köpa på kansliet. Det är en bok som summerar 100 års levande idrottshistoria. Vänersborgs IF tillhör Västergötlands äldsta fotbollsföreningar och har genom åren haft 15 idrottsgrenar på programmet.
Första protokollet. VIF bildades i Ordenshuset på Vallgatan den 4 december 1906. Nedan finner du inledningen som finns i VIF:s Jubileumsbok 1906-2006, som finns att köpa på kansliet.
Under 1900-talets början var idrotten någonting nytt och ett något diffust begrepp. Det tog ett par årtionden innan man insåg hur många idrottsutövande ungdomar som faktiskt fanns. När Vänersborgs IF bildades i december 1906 var det endast kälkåkning som bedrevs, men snart började allt fler unga intressera sig för exempelvis löpning och andra grenar inom så kallad allmän idrott.
En del lockades också av fotboll, men för att kunna driva fotbollen i en förening behövdes förstås en riktig plan. Efter påtryckningar fick VIF tillstånd av Vänersborgs stad att göra om ett område vid Skräcklan till fotbolls-arena. Otroliga arbetsinsatser gjordes och 1907 fanns en tillräckligt bra plan.
Planen låg utmed nuvarande Kyrkogatan, vars norra del då endast var en gångstig. Det ursprungliga ”Vänersvallen” låg således i nord-sydlig riktning, med södra kortsidan åt Nygatan och den norra åt Vänern. Ett problem var den stora damm som låg utmed planens östra långsida. Många snedsparkar hamnade i dammen och ett par man var alltid stationerade där för att med hjälp av långa störar och käppar “fiska upp” bollen gång efter annan.
Vänern svalkade efter match
Ett par små kurar fungerade som omklädnings-rum och efter matchen tog sig spelarna ner till strandkanten och sköljde av sig svetten i Vänerns vatten. Glädjen att få spela fotboll uppvägde de primitiva förutsättningarna och allt slit för att få planen spelduglig.
1922, fyra år innan Vänersvallen byggdes utmed Edsvägen, vreds planen i Skräcklan till öst-västlig riktning.
VIF blev av med problemen med bollar i dammen, som fylldes och planades ut. Istället fanns ett stort avloppsdike som gick från området kring
Landgrenegården ner till “Midsommarvika”, strax intill nuvarande Skräcklestugan.
Diket hindrade dock inte fotbollsspelet särskilt mycket och så småningom byggdes ett plank, skänkt av Tändsticksfabriken.
(Artikel hämtad ur Jubileumsboken 1906-2006)
Idag ägnar sig VIF enbart åt fotboll, men föreningen har genom åren haft 15 olika grenar på programmet. Här följer en sammanställning av vad Mats Niklasson skrev i 75-årsskriften om de idrotter som passerat revy i VIF under 100 år. Många av dagens föreningar i kommunen har sina rötter i Vänersborgs IF.
Därav begreppet: Innerst inne är alla VIF:are!
KÄLKBACKSÅKNING Den första aktiviteten på VIF:s program. Redan ett par veckor efter föreningens bildande, eller den 18 december 1906, togs beslut härom. Hur länge kälkbacksåkandet pågick i VIF-regi är lite oklart, men cirka fem år är troligt. En kälke finns bevarad på Vänersborgs idrotts- historiska museum.
GYMNASTIK Startades i början av 1907 och samlade många utövare. Ända fram till 1920 var detta en mycket aktiv sport inom VIF.
FOTBOLL & ALLMÄN IDROTT
Även detta startades i VIF 1907. Första fotbollsmatchen spelade VIF i Uddevalla mot IFK Uddevalla. VIF förlorade med hela 16-0. Damlag bildades 1969. Sektionen för allmän idrott upphörde 1941.
ATLETIK & BROTTNING Togs upp på verksamhetsprogrammet1908. Såvitt vi kan förstå var det väl främst atletik det rörde sig om, för 1914 fattades återigen beslut om att brottning skulle tas upp på programmet. 1928 upphörde VIF med brottning, men brottningen i Vänersborg levde senare vidare i Vänersborgs Brottarklubb 1932.
CYKEL På vårmötet 1927 klubbades cykelsporten in på programmet, men redan ett år senare var det dags för nedläggning.
Cykelsporten levde vidare genom Cykelklubben Wänershof, som bildades 1928.
SKRIDSKO, ISSEGLING, KONSTÅKNING & HOCKEYSPEL (BANDY) Beslut om dessa sporter fattades på föreningsmöte den 7 januari 1909. Hockeyspel avsåg bandy, som ju kom att bli den sport där VIF skördat de största framgångarna genom åren. Bandyn upphörde dock i föreningen i och med utgången av säsongen 1976-77. IFK Vänersborg tog hand om bandyn och VIF fotbollen, med förhoppningar om att bli starka var och en på sitt håll. De tre andra nämnda vintersporterna blev inte speciellt långlivade, men exakt när de upphörde är oklart.
GÅNG
Bedrevs inom VIF 1935-1941 och sporten hade en egen och mycket aktiv sektion, som nådde en hel del framgångar.
SKIDIDROTT Beslutet om skidåkning fattades 1916 och åtskilliga längdtävlingar på skidor har haft VIF som arrangör. Sporten försvann sannolikt ur VIF-programmet i början av 1920-talet.
BOXNING Bedrevs mycket aktivt inom VIF åren 1924-32. Specialklubben BK 32 bildades därefter och namnet ändrades senare till Vänersborgs Boxningsklubb.
ISHOCKEY Utövades mycket livligt i VIF från 1952 till 1964. Under den perioden hade föreningen Holmängenanläggningen med egen hockeyrink.
(Artikel hämtad ur Jubileumsboken 1906-2006)
Nuvarande VIF-gården vid Vänersvallen invigdes 1997. Föreningen har flyttat många gånger innan bopålarna slogs ner intill hemmaarenan.
Bristen på idrottsanläggningar hindrade länge föreningen från att utveckla en bred ungdomsverksamhet inom både fotboll och bandy. Det växande intresset gjorde till slut att VIF tog saken i egna händer i början av 1950-talet. Föreningen byggde helt enkelt en egen idrottsplats på Holmängen, med klubbstuga, fotbollsplan och senare också hockeyrink. Hockeyn var på stark frammarsch inom klubben på den tiden.
Knut lyfte intresset
Anläggningen uppfyllde äntligen föreningens dröm om ett eget hem. En starkt bidragande orsak till att den blev verklighet var
Knut Johansson-epoken. Knut, med meriter från landslaget och allsvenska segrar med IF Elfsborg, kom till VIF som spelande tränare. Framgångarna växte och därmed också intresset bland Vänersborgs ungdomar att spela fotboll. Till slut blev det omöjligt att ta hand om alla och efter påtryckningar beslutade drätselkammaren (numera kommunstyrelsen) den 20 juni 1951 att Vänersborgs IF skulle få använda området på Holmängen.
Ny gräsplan
Många starka krafter bidrog till att skapa föreningens första egna anläggning och efter omfattande förarbeten kunde man långt fram på höstkanten så gräs på planen. Under hela 1952 låg den till sig, men under sommaren 1953 genomfördes de första träningarna och några enstaka matcher.
Rivningsvirket från Vänersborgs stads gamla materialgård förvandlades med hjälp av otaliga timmar av ideellt arbete till VIF:s första riktiga klubbhus. Under vintern 1952 var byggnaden så gott som klar och klubbhuset bestod av två stora omklädningsrum, dusch och tvättrum, bastu, två funktionärsrum, materialrum, kiosk och en rymlig vind.
Trots alla frivilliga insatser kostade anläggningen på Holmängen uppskattningsvis närmare 1 miljon kronor, omräknat i dagens penningvärde. Många gjorde fantastiska arbetsinsatser. Harry Fritzon, Gustav Söderlund, Gunnar “Kisen” Johansson och Gunnar “Snickarn” Johansson fick ta emot Sveriges riksidrottsförbunds förtjänstdiplom för allt slit de lagt ner för att skapa en anläggning till förmån för Vänersborgs många idrottsintresserade ungdomar.
Strandhotellet blev klubbhus
Den lyckliga tiden på Holmängen tog dock slut vid utgången av 1964. Kommunen behövde marken för bland annat industri. Under Holm-
ängenperioden hade VIF dock kunnat bygga upp en omfattande fotbollsverksamhet och som ersättning för Holmängen anlade kommunen flera planer på Torpafältet. Klubblokalfrågan löstes provisoriskt efter Holmängen. Gamla Strandhotellet var en lösning, men den blev kortvarig eftersom länsstyrelsen skulle bygga sina nya lokaler i kvarteret. Kommunen försökte hitta en permanent lösning och i samband med VIF:s 65-årsjubileum 1971 meddelade dåvarande fritidschefen Göran Ericson, tillika mannen bakom Sportcentrum, att man arbetade för att med hjälp av arbetsmarknadsmedel kunna bygga upp en permanent anläggning på Torpaområdet. Redan året efter, den 30 augusti, invigdes VIF-gården på Torpa. Anläggningen bestod av klubbhus, omklädningsrum och en plan, som senare blev två.
Många lade ner ett enastående arbete i VIF-gården och bland dem fanns eldsjälen Lennart Karlander, som tillsammans med Brynolf och Maj-Britt Hansson samt Arne Fredman tog hand om skötseln av anläggningen. Snart tillkom den före detta storspelaren och tränaren Knut Johansson och Bertil “Polisen” Johansson. Tillsammans bildade de VIF:s första gårdskommitté.
Flytten till Vänersvallen
I början av 1990-talet beslutade dock Vänersborgs kommun att bygga grundskolan Tärnan på Torpaområdet. En av VIF-gårdens fotbollsplaner behövdes till skolgård och diskussioner inleddes om ännu en flytt. Det slutade med att VIF flyttade till Sportcentrum och Arena-Fritids nuvarande kontor.
Föreningens styrelse såg emellertid inte det som en långsiktig lösning och planerade ganska snart för en ny permanent placering av VIF-gården i anslutning till Vänersvallen.
- Vi fick reda på att Vattenfall hade en byggnad som de inte längre använde och som skulle kunna fungera som klubbhus. Den låg vid slussarna i Trollhättan och framför allt gillade vi glaspartiet som nu vetter ut mot Edsvägen, berättar dåvarande kassören Anders Lönn.
Flyttades med lastbil
VIF köpte huset av Vattenfall och 1996 transporterades byggnaden i tre delar på lastbil till Sportcentrum, där grunden redan låg klar.
- Klubbhuset kompletterades med en nybyggd kanslidel och byggarbetet utfördes inom ramarna för ett arbetslöshetsprojekt via kommunen, berättar Anders Lönn.
Det var mycket jobb med iordningställandet, men 1997 kunde VIF:s nya klubbhus invigas.
- Det blev väldigt bra och placeringen är ju perfekt i hjärtat av Sportcentrum, säger Anders Lönn.
(Artikel skriven av Erik Torstensson, hämtad ur Jubileumsboken 1906-2006)
Tjäna pengar till föreningen
