0 - 5

Länsderby mot Själevad en sen försommarkväll i juni. Inte alls dumt! Det blev en något trevande och slarvig start med lite böljande spel fram och tillbaka. Bra saker blandade med mindre bra. Det var jämnt spel första 25-30 min, sedan kunde man skönja att vi skapade lite klarare chanser allt eftersom.

I den 33 min gör Mackan det hon ska göra d.v.s. fintar bort en motstånadare på kanten, bryter in lite i banan och lägger ett "Mackan-instick" till Angen som snyggt trycker en ett inlägg som Sanna kommer och möter med en vänstervolley. Snyggt.

I slutet av första når en hörna av Wilma en perfekt tajmat Jossan som trycker till bollen med pannan och vi får 2-0. Viktigt inför andra halvlek med det målet, då vi hade missade några klara målchanser innan.

Den andra halvleken inleder vi fantastisk bra och vi tar kommandot rejält. Känns som trean är på gång när vi plötsligt hamnar i en liten svacka och bjuder på lite för mycket runt vårt eget straffområde. Inga jättefarligheter men lite oro sprider sig (till oss på sidan :-))...

Men när Angen kommer i ett av sina säkert tiotal lägen under matchen skjuter hon in bollen till 3-0 i min 70. Bollen tar på hjulet innanför stolpen och går ut igen. Huvuddomaren och linjedomaren blåser inte och visar inget tecken utan det blir protester från oss i Selånger. De konfererar och blåser helt rätt mål till slut, även om de inte gjorde det på rätt så att säga. Där blev matchen klar och vi kunde spela ut.

I den 80 min så slår Jonna (hur långt sprang hon under matchen - någon som mätte?) en djupledsboll till Angen på nytt och denna gång är det vänsterfoten som gör 4-0.

I slutet sätter Hazal påpassligt femman och det blir en klar seger till slut och det är full rättvist måste sägas. Summasumarum så var det det hårda jobbet som ordnade segern i dag. När det går lite trögt spelmässigt är det arbetsinsatser som den här som lägger grunden till att vi till slut vinner matcher i den här serien.